måndag 22 december 2008

Byrån med (för?) många kvinnliga stjärnor

Läste med intresse en artikel i DN* under Ekonomi, Reklam & Media den 11/12, om den ojämna könsfördelningen på svenska reklambyråer. Och om svårigheterna med att få fram fler tjejer, vilket fått två reklamtjejer att starta ett nätverk för att lyfta fram tjejerna. Jag förundras – över att vi tycks vara ett undantag. För på byrån där jag jobbar gäller det omvända. Vi har svårt att rekrytera bra killar.

Vi, heter S.O.L Reklambyrå och finns i Borås. Av 15 personer i teamet är vi 73 procent tjejer. Och det är ingen medveten strategi. Vi har helt enkelt svårt att hitta kompetenta killar till byrån. Som exempel kan nämnas att vi just nu håller på att rekrytera en projektledare med strategisk kompetens där vi mer eller mindre tvingats sätta som krav att det är en man, för att åtminstone balansera upp könsfördelningen något. Vi letar fortfarande.

I tidigare rekryteringar har ledningen inte tänkt på kön utan helt och hållet sett till talang – att personen stämmer med den kompetensprofil som satts upp. Av någon anledning är det oftast kvinnor som visar störst kreativitet och kompetens.

Kanske är det för att S.O.L har många uppdragsgivare inom design och inredning som är vårt ena ben. Nej, vårt andra ben, Sport & Outdoor, består ju av kunder som bör attrahera killar. Våra uppdragsgivare jobbar med allt från tapeter, soffor och kök till vedspisar, biltvätt, cyklar, handskar, diesel och smörjmedel m m. Så någon övervikt på ”kvinnliga” varumärken är det inte.

Kvinnor – våra största fans
En mer trolig och korrekt förklaring är att bakom 80 procent av alla köp, oavsett bransch, står idag en kvinna. Det spelar alltså ingen roll vilken typ av kunder vi arbetar med. Kvinnor är dagens superkonsumenter. Och de tänker och agerar på ett annat sätt. Med både mage, hjärta och hjärna. Precis som vi. Det uppskattas av våra uppdragsgivare. Även om vi längtar efter fler killar på jobbet.

På S.O.L Reklambyrå är:
· VD en kvinna
· 2 av 3 delägare kvinnor
· 1 av 2 projektledare kvinna
· 3 av 4 ADar kvinnor
· 2 av 2 copywriters kvinnor
· 2 av 3 produktionsledare kvinnor
· 3 av 4 originalare/Ad-ass kvinnor

*) DN-artikeln finns upplagd på http://www.shecreatives.se/

torsdag 11 december 2008

Det är så orättvist

Hej igen, efter att ha sjösatt min blogg tidigare idag med en första uppvärmningstext, känns det som att jag redan fått blodad tand. Så istället för att hälsa på kudden, vilket jag defintivt borde göra, har jag surfat runt lite i bloggosvären. Helt oplanerat. Helt ostrukturerat. Och det är bara att konstatera. Det finns en hel del bra, småroliga och beaktansvärda bloggar. Just ikväll hamnade jag på ett par stycken som alla görs av duktiga reklammänniskor. Och då speciellt så'na som är duktiga på bild och form. Eller copysar som redan är rutinerade bloggare och inte ett bloggblåbär som jag. Och som har en hiskelig massa meg och program i sina tillplattade designburkar.
Som copy får man ju aldrig chans att närma sig InDesign, Illstrator och PhotoShop på arbetstid. Man får inte ens en Mac. Så att man åtminstone kunde fuska lite och slapp be om hjälp så fort man behöver göra en inbjudan eller ett julkort.
Istället får man hålla tillgodo med en ful PC. Med 512 meg i! Man jobbar ju bara med text. Men Office 97 behöver faktiskt lite kräm. Det sa iallfall vår datasupport. Så nu har jag fått lov att fylla på med några meg till. Tackar för det!
Det är så orättvist. Som copy får man inte göra någonting som liknar layout. I bästa fall får man göra en fast radbrytning. Allt annat ses som buggar. Texten ska vara rå. Sen är det ADn och originalaren som äger texten. Den behandlar de som en bild! Tack för den. Men tänka i bild det ska man.
Skämt åsido, jag ska försöka sätta mig in i hur jag utnyttjar alla funktioner och möjligheter att snygga till min sida, använda bilder och filmer. Dock med risk för att jag kommer att sitta än fler timmar vid datorn. Det här börjar ju bli riktigt kul. Här får man ju göra vad man vill!
Natti natti!

Vem är jag?

Som ny bloggare kanske det är på sin plats med en liten personlig presentation. Håll tillgodo:


Jag, är en INFP.

En introvert känslomänniska med intuition.

Visst låter det kul!? Så här beskrivs INFP-personer:
”Öppensinnade, idealistiska , insiktsfulla och flexibla individer som vill att deras arbete ska bidra till något som betyder någonting. De trivs med att arbeta själva eller i mindre grupper där de kan vara kreativa.”

Det är en beskrivning som jag mer kan känna igen mig i.

Jag älskade att dansa, men någon tog fötterna ifrån mig. Jag gjorde ett grand jeté till reklamvärlden för att jag ville fortsätta visa framfötterna. Uttrycka mig. Arbeta med uppdrag av de mest skiftande stilar och ihop med andra kreativa människor för att kommunicera till en stor publik.

Mitt professionella motto kan ses som en affärsidé
för mitt eget lilla Jag AB:
”Reklam ska
göras med huvudet
gå till hjärtat
kännas i magen
synas i resultatet”

Mitt personliga motto däremot är mer sprunget ur den erfarenhet livets hårda skola gett:
”Stå på dig.
Annars gör någon annan det!”
I jobbet fascineras jag av varumärkesdrivna företag och produkter. Men vad är bra reklam? Först måste man definiera vad ”bra” är. Det finns snygg reklam. Det finns rolig reklam. Det finns krängig reklam. Det finns politisk reklam. Osv. Bra reklam har alltid ett syfte. Och en mottagare.
För varje uppdrag måste man alltid formulera vad reklamens uppgift är? Vilken reaktion ska den skapa? Är det ett Aha, Ha, ha, eller ett Ahhh.

Frågar du uppdragsgivaren vill han ha resultat. Frågar du säljarna vill de ha bonus. Frågar du målgruppen vill de få vetskap om något nytt, nyttigt, roligt, inspirerande eller åtråvärt. Hur tillfredsställer man allt detta? Det är ju ingen exakt vetenskap vi reklamare sysslar med. Som du märker är svaret inte enkelt.

För mig är bra reklam ärlig och emotionell. Den får folk att stanna upp och tänka till. Bra reklam tar vägen via folks hjärta och mage innan den träffar hjärnan. Bra reklam berör.

Men alla är ju så trötta på reklam. Och jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor. Det är en kamp varje dag. Oftast en väldigt rolig kamp!