Vad vore livet utan solen? Intet! Idag skiner den lite vinterblek om nosen men värmer desto mer i en sliten själ.
Jobbar hemifrån idag. Tack S.O.L för att jag kan göra det ibland. Slippa sitta två timmar på den enformiga motorvägen - där jag normalt befinner mig en femte arbetsvecka varje månad - det är solsken det.
Sitter nu istället i ett burspråk med fönster åt öster, söder och väster. Dvs solen följer mig hela dagen. Tittar jag österut ser jag skymten av början till vår lilla terrass, utanför vårt nya badrum. På måndag ska äntligen dörren sättas på plats så att man kan gå rakt ut från badrummet. Ut i solen.
Tittar jag söderut glittrar solen i de ännu nakna grenarna och bländar mig. Västerut ser jag havet. Tänk att sol och hav kan ha en så energigivande kraft. Ge sådant lugn. Få tankarna att flyga fritt igen.
Jag fattar det knappt, efter 25 år har drömmen förverkligats. Sedan i somras bor jag vid havet. Jag nyper mig i kinden för att kolla att jag inte drömmer utan älskar varje sekund. Om ett par timmar får jag inte missa när solen möter havet. Snart, snart kan jag också sätta på mig badrocken och släntra ner till klipporna för ett eget dopp...
Nu så.
14 år sedan
